Solstolle

Flip-flop istället för varmkängorna.

Linne stället för dunjacka och fleecetröja.

Sand under fötterna istället för snön.

Varmt Atlantvatten istället för frusna ledningar.

Samma sol, bara lite varmare.

Solen som jag mår så bra av.

Längtar.

Nu!

Så underbart, galet, tokmycket energi jag har idag. Som nyförälskad. Som när jag fick mitt körkort. Som när jag åker i sol i nypistad backe.

Som när jag får överlämna en väl utvald present.

Som när jag badar första gången på ett nytt resmål. Som när du håller om mig.

Så glad är jag idag!

Stilla natt, oheliga natt..

Efter en helg i den danska huvudstaden kan man enkelt konstatera att Vesterbro fortfarande erbjuder en hel del smått och gott för den som är sugen på sex. Trots uttalade försök att ”rensa upp” i den förr slitna stadsdelen finns fortfarande intressanta köptillfällen såväl i butik som i irl-version.

Observerade med stor nyfikenhet när två tomtar (som gissningsvis druckit glögg sedan frukost) försökte få till ett hyfsat pris för lite julkul med en love-for-sale-lady.

Snön lyste vit på taken, endast tomten var naken....

Snurrigt

Runt, runt.

Vi kommer ingenstans.

Kommer aldrig fram.

Att prata med dig är som att åka karusell!

Läckage

Det skrivs mycket i media om det som vi inte bör veta. Hemligheter som avslöjas med starka reaktioner som påföljd. Sant eller falskt? Nytta eller skada? Men ett samhälle där ingen vågar berätta, avslöja eller lägga korten på bordet är ett skadat och sjukt och osunt samhälle. Hur mår demokratin egentligen?

Lyckost

Mitt recept på tillfällig lycka:

En lagom hög med pepparkakor

En kanna med varm, hemlagad glögg

En ljummen, mjuk och len fransman

= en lycklig leende Lisa

Paketlösning

Jag såg ett program om Sudan.
År av krig, torka och hunger.
Lidande, sjukdomar, ögon som ber om hjälp.
Bilderna från TV har etsats sig fast.
Obehagliga drömmar.
Vill inte prata om det.
Tankar dyker upp som jag snabbt trycker undan,
ersätter med något fattbart och enkelt.

Brevlådan fylls till bredden med reklam.
Tjocka kataloger i glansigt papper.
Köp en julklapp som ingen behöver!
Fyll din önskelista!

Mina tankar förpliktar.
Försöker köpa mig fri.
Betala för att slippa tänka.
Tusen kronor gick till Röda Korset idag.

Saknas

Jag vet så väl att du har ett stort och varmt hjärta.

Synd att du inte hittar det själv.

Systemlek

"Såhär ska du se det:

Tänk att du är ute i en skog och får syn på fina blåbär. Du plockar med dig dem hem. När du kommer hem lägger du hälften av blåbären i en skål och den andra hälften kokar du sylt av. Sylten häller du i en annan skål. Nu har du två skålar. En med färska bär och en med sylten som du kokat. Smaka på båda! Mmmm... vad känner du? Tycker du bäst om de färska blåbären eller om sylten?”

Jag står med två påhittade skålar i mina händer, böjer mig ner och sniffar lite. (Här känns det lite märkligt, det ska erkännas.)

-”Nå vilken skål väljer du?” Jag nickar ner mot min hand med en syltskål som inte finns.

- ”Bra val, då blir det en Cabernet Shiraz från Rosemount!”

Jag älskar personalen på Systemet!!

Lat

Soffan segrar.

Zappar. Tittar på ingenting.

Sträcker ut mig som en katt.

All systems down.

Somnar, skönt.

Deathwish

- ”Kan inte någon se till att ta livet av dig FORT! Döda dig! Snälla....”. Jag önskar livet ur min son. Men han har tydligen överjordiska förmågor som innebär att min önskan inte infrias.

Förbereder således på en lång väntan på att få filmen jag laddat ner för en mysig eftermiddag.

Saliga äro de saktmodiga.......

Note to self

Bara för att de andra inte förstår -

betyder inte det att jag har fel.

Alfahanne vs alfahanne

När jag reflekterar en stund efter högljudda diskussioner mellan två av familjens manliga medlemmar blir det så uppenbart och kristallklart; det här handlar uppenbart om ren naturvetenskap.

Den yngre utmanar, provocerar, spänner musklerna i ett verbalt krig där ord och uttryck flyger i rummet som missiler. Den äldre hävdar erfarenhet och beprövad kunskap. Saklighet försvinner i ett emotionellt brus där ingen lyssnar, ingen vinner. Konsensus verkar ouppnåeligt.

Jag duckar och flyr, yr av egna känslor för de stridande.

Det smärtar mig att se er. Det tar kraft att inte agera, avleda eller förklara.

Men detta är inte min konflikt. Naturen får ha sin gång.

Jag inväntar lugnet.

Då kommer jag med kärlek till er båda.

Lagar och läker.

Blåser på det onda.

Men förhandlingarna..

..tog mig över sundet ändå! Vad är väl en aussie med armsvett, skäggstubb, hajar i havet och livsfarliga maneter i vattnet mot en lång weekend i Wonderful Copenhagen med min ”käreste" vid min sida.

En resa ändå.

Pyttelitet äventyr men något att se fram mot.

Ölen är väl så god.

Man behöver inte svettas.

Inga överkörda kängurur på gatorna.

Inga skrikande papegojor i träden.

Vad är väl en bal på slottet?

Return down under

Jag kommer på mig själv att jag nästan dagligen sitter och låtsasbokar biljetter och hyrbil, lägger upp rutter, räknar pengar, kollar AUS-dollarkursen, tittar på vädret, bläddrar runt i mina bilder. Det är fyra år sedan nu. Sex veckor i Australien var bara en försmak. Det finns så mycket kvar att se och uppleva. Inte bara det - jag tror Australien behöver mig också!

(PS - nix, bilden är inte redigerad. Färgerna är fantastiska!)

Lousy cat

När jag precis har bestämt mig för att hamna på rätt köl igen och satsa på att satsa på mig själv i kropp och själ så dyker kattadjäveln upp i butiken. Schaaaas!

Förfallodag

Som om inte det var nog med elände, sjukdomar och mög hittade jag ett litet brev i min låda. Skatteverkets lilla sammanfattning över mitt forna liv under föregående år.

Så lätt det är att glömma att jag sålt dendär fonden. Stolt och glad för länge sedan över uppgången.

- ”Men vad bra, då sätter jag undan lite pengar till vinstskatten.”

Klok tanke. Men jag hittar inte riktigt den summan nu. Någonstans.

Förfallodag! Men inte faller jag i gråt på förfallodagen (trots att det det låter om man ska falla ner i ättestupan). Nä, jag har nog haft roligt för de försvunna pengarna. Men Mona Salin, du har fel...det är inte roligt att betala skatt!

And there was light

Ibland behöver jag bara prata

lite om det.

Få veta det jag redan vet.

Få säga det som redan sagts.

Få höra det jag redan hört.

Nu ska jag bara göra det

som inte är gjort.

Påminn mig

Snälla!

Påminn mig gärna om alla saker jag

lyckats med tidigare.

Det är tomt på min positiva hårddisk.

Du ringde

På en gata i Malmö. Telefonen ringer:
”Hallå – hur är det idag?”
Vilket svar brukar man få?
Jo, det är bara fint!
Helt OK!
Ja, det är måndag, vet du. Många dagar till fredag.
Och så vidare, det vanliga.

”Jag har cancer. Skelettcancer”
Världen snurrar.
Bilar, människor, hus, cyklar – mina synintryck suddas ut.
Ljud förstärks för att helt plötsligt försvinna.
Tystnaden är nattsvart och evighetslång – i två sekunder.
Tårar i ögonen och hjärtat slår hårt, hårt.

Fokus nu.
Hantera din egen rädsla.
Lyssna.
Ta in.
Trösta.

Jag önskar jag kunde bära lite av din tunga börda.
Jag hade gärna gjort det om jag kunnat.
Varje dag i resten av ditt liv.

Omhändertagande saknas

Jag är så bra på att ta hand om andra

och så dålig på att ta hand om mig själv.

I valtider

Skammen & Skulden
eller
Livet & Lusten?

Vilken väg ska jag gå..

Väntar

Det gör ont i kroppen av min längtan. Tappar fokus. Saknar.

Inte idag. Kanske i morgon?

Kyla, jag vill känna värmen. Jag behöver glädjen.

Jag har så svårt att vänta.

Otålig.

Skör.

Band aid

Du hade ett skrubbsår i själen.

Jag hade ett plåster i fickan.

Kan du längta som jag?

Det gör ont i kroppen, mina ben är så rastlösa, det trycker över bröstet och hjärtat studsar. Jag vill bort, resa, iväg, checka in, checka ut, vidare och iväg. Längtar efter knaggliga stigar på hög höjd i Dolomiterna. Jag vill gå vilse i skumma gränder som luktar gammal olivolja, sopor och diesel. Jag vill köra fort, fortare på spikrak autoroute de solei. Jag behöver tramsa med en tandlös gubbe på ett torg i Grasse. Jag vill smaka knasiga korvar, fantastiska fiskar och otroliga ostar. Jag längtar efter dammiga ,stekheta marknader med försäljare som ropar efter mig på obegripligt språk. Min kropp behöver omslutas av varmt, salt vatten där jag kan flyta som en kork och skrattta högt. Jag vill ut, bort, iväg och jag vill det NU.

NU!

Nu djäklar!

Nu är det faktiskt vår!

Dagsbehov

Kravlös kärlek och vänskap.

Det behöver jag och det kan jag ge.

Inget mer.

Inget mindre.

Bara det.

Lustjaktsdax

Hedonismen har inte haft en framskjuten position i mitt liv den senaste tiden. Det får vara slut med det. Right here, right now! Bring it on. Kom igen! Jag vill dyka i ett hav av härliga härligheter och frustande frestanden. Det är dags.

Om jag inte kommer till jobbet i morgon är på på min lustjakt!

What can I do?

Inte visste jag att vi behövde varandra så väl. Jag visste knappast att du fanns. Men nu, efter tre intensiva veckor tillsammans vet jag att du vet att.......ja, det kallas väl kärlek?

Mr T, I`ll bake you the best Cannoli!

Sjuk som en man

Jag tar vilket djäkla ben som helst i högen!

Jag är så arg och förbannad och trött och ledsen och förtvivlad (och alla andra synonymer) för jag inte bara kan få vara HEL! Just när jag var så glad och nöjd med mig själv, igång med träning och hopp och skutt och ler med hela kroppen. DÅ LÄGGER ENA BENET AV! Artros och protes och fräknar och rynkor och stora ärr och andra defekter kan jag ta men

VARFÖR KOMMER DENNA ASJOBBIGA MUSKELINFLAMMATION!

De tre V:na. Vila, värme och Voltaren. Vill inte nu. Är ledsen! Vill inte! Kommer att överleva. Är inte sjuk. Bara besviken. Vill fortsätta träna nu. Ledsen. Ledsen. Sjuk som bara en man kan vara!

Crossroads

Kval.
Vägval.
Som att få motorstopp i en korsning.
Allt stannar upp.
En stunds vilsenhet på vägen.
Behövde en vägvisare och stigfinnare.
Fann en mekaniker med kompass!
Eller motsvarande.

Hjärtslag

Starka hjärtan håller trots hårda slag.

CCR - up around the bend

Dagens passion: CCR!
Jag borde motionera, stryka, läsa, jobba lite, ringa en vän eller två, läsa mail, laga mat eller dammsuga. Men vad blev viktigare än Creedence Clearwater Revival? Tack Spotify och Wikipedia och en massa CCR-nördars bloggar för min insnöade dag. Enkel bluesrock, John Fogertys raspande röst och hela min tidiga, stormiga tonår i backspegeln. Bäst? Ingen aning - men jag hånglade med Thomas till Long as I can see the light.
Ja, det känns ganska bra. Mmmm, mysiga minnen...

Enough is enough

Det haglar synpunkter, åsikter och allmänt tyckade om allt från och alla. Vad jag ska göra och inte göra. Vad jag ska känna och inte känna. Hur jag ska se ut.
Människor verkar ha en större lust att förbättra varandra än sig själv.

Lite i tanken

Stora män kan ibland tänka förvånansvärt små tankar.

Nyårslöfte suger

- "Har du något nyårslöfte?" Jag vet inte hur många gånger jag fått frågan. Svaret är givet och alltid detsamma - NEJ. Varför skulle jag göra det? Jo, möjligen för att dra mig själv i förnedring genom ständiga misslyckanden. Det är varken lockande eller mentalt uppbyggnade. Antipepp, typ. Inte smart.

Men varför får jag frågan? Är det fegisar som egentligen menar: - "Du, skulle det inte passa nu att börja träna på allvar och förvandla dina mjukmuskler till mera fast vara?" Men visst är det så! Men säg det då. Jag kan ta det.

OM jag till äventyrs skulle lova dig något så bör det det vara efter noga övervägande och inte mitt i nyårsnatten med en ansenlig mängd alkohol i kroppen och egot på toppen. Och OM jag ska lova dig något så måste du lova mig något och då har vi en tävling. Då kan det hända något.

En vinnare och en förlorare.

Jag vill vara den förstnämnda.

Det kan gå igång mig.

Behöver det.

Nu.