Tid för sommar

Jag höjer en skål för det påfund som kallas sommartid. Det låter så skönt, varmt och mysigt!
Även om det känns som falsk marknadsföring av sommaren när jag när jag idag satt och kramade ur 34 minuter av SOLEN på vår terass. Men ändå - solen fanns där och den älskade mig en liten men underbar stund!

Jag kände också att det fanns tre fräknar som låg där latent under huden och skrek:

- Ge oss en halvtimme till så lovar vi att visa oss igen!

Men sen gick solen i moln. Det blev kallt i luften och jag blev rastlös i själen.

Jag tror jag åker till stan och tröstshoppar ytterligare att par Converse Allstar i morgon. Solgula?

Sökarljus

Här och nu
Inte sen
Ögonblick
Fragment
På rad
Länkas
Tillsammans
Mitt liv är nu

Rock on, Toffi!

Efter 50 spelningar , 54 resdagar i USA och Kanada är lillkusinen på väg hem igen. Christofer spelar i trashmetalbandet Darkane. I mina öron låter deras musik för djäkligt, texterna är tagna ut Nostradamus och annan eländeslitteratur men shit - vad Toffi kan spela!!

Min egen Guitar Hero IRL!

Welcome home, lillgrisen!

Oliver, with a Twist

Jag är helt uppslukad av tv-serien ROME, en av tidernas mest påkostade produktioner. Rome är ett samarbete mellan HBO och BBC och det märks. I detta historiska drama har man inte fuskat med någonting! Det är så snyggt och trovärdigt.

Min favorit är given - karaktären Titus Pullo. En vild, oslipad och minst sagt välbyggd soldat med enkla nöjen:

-"I like to kill my enemy, take their gold, and enjoy their women."

Men nu sitter jag här efter att ha sett första säsongen och undrar var jag kan köpa så makalöst frestande, stora, gröna oliver som romarna mumsar i sig i alla avsnitt?

Jag kör alltså med lite lagom sköna funderingar i 2000-tals tappning istället för att uppröras av alla svek, incestuös sex, mord, dagliga våldtäkter och dödliga intriger.......lite lagom sådär.

Associationer är spännande. Säger mycket om vem vi är. Men oliver? Sugen på gröna oliver? Beats me! Tror egentligen mer på att jag är sugen på en Dry Martini!

Reslust

Jag behöver omväxling, se något nytt, höra andra språk, förnimma nya dofter, uppleva nya smaker, känna varma vindar, bli förförd av en annan puls, försöka förstå och bli förstådd.

Jag uppskattar det som överraskar och får ny energi av det oväntade.
Men hur härlig en resa än är så blir jag själv lika överrumplad varje gång när jag märker längtan tillbaka.
Då det dags att ta fram karta och kompass och vända näsan hem igen. Back to reality. Till det trygga, lugna och välkända.

Men alltid boostad med ny erfarenhet och kraft.

Fårskalle

Får får får? Nä, får får lamm!

Helt plötsligt kom jag att tänka på denna mening med sin listiga konstruktion och djupa insikt. När jag var liten tyckte jag att det var så fantastiskt roligt.
Roligt att säga.
Tyckte jag var lite smart.
Som kunde ställa kluriga frågor.
Livet var enklare då.
Men nu kan jag å andra sidan säga andra roliga saker.
Personlig utveckling - on a basic level.

Gustav-ism

Igår vid middagsbordet hör jag en av dina underbara funderingar:

- "Kvinnors kroppar är så vackra. Som om de var målade i ett enda svepande penseldrag."

Är detta ett resultat av god uppfostran så fick jag just då ett MVG.

Ledsen

Idag fick jag veta att du inte längre finns bland oss. De säger att du "gått bort". Men jag vet att du seglar. Du sitter till rors på din båt och seglar i de vackraste vatten och njuter av solen, vinden och friheten.
Fri från sjukdom och smärta.

När vinden är rätt ska jag hissa det segel jag köpte av dig. Du ville inte ha betalt men "om du har en flaska whiskey är det OK". Så härligt enkelt.

Du var och förblir för mig en av de mest möjliga människor jag träffat.

Grattis Chic Plastic Lady!

Nu är du också 50+ - du lilla freaky plastbrud.
Jag var en pojk-flicka och lekte inte med dockor. Det gjorde inte mina kompisar och mina kompisar var killar. Jag hade en arsenal av vapen av olika kaliber, en del pilbågar och många knallpulverpistoler. Vi gjorde vilda cykelturer och lekte krig. Hopprep användes enbart till att binda fast småsystrar med.

Det var kanske just därför jag var så fascinerad av den där lilla minikvinnan i den randiga baddräkten. Det var en helt annan värld, full av exklusiva kläder, små små skor, pytteväskor och coola solglasögon. Min syster hade inte en utan ett helt harem av Barbies, Midge (den rödhåriga) och Ken (med pung men i övrigt obeväpnad – den snopplösa stackaren!).
Syrran var helt uppslukad av att klä dockan i klänningar värda Red Carpet på Oscarsgalan medan jag var mera fixerad vid den kalla, stenhårda och yppiga kroppen!

Vem var hon?
Barbie kunde inte sova för hon hade alltid öppna ögon – insomnia.
Barbie hade helt stela armar och ben – kronisk spasm.
Barbie hade fyra fingrar som satt ihop. Bara tummen var för sig själv – tumvante, typ.
Barbie hade konstant vrålsträckta vrister – spetsfot eller oerhört förkortade hälsenor.
Barbie hade en pytteliten midja – anorexi.
Barbie hade en fin liten rumpa – avundsjuk

Barbie hade framför allt fantastiska bröst. Stora! Gissa om jag fick fler killkompisar när jag ”lånade” syrrans Barbiedocka. Det var nog min första sexualundervisning för det motsatta könet!

Grattis Barb och välkommen till klubben! Din lilla kropp har, under åren som gått, diskuterats högljutt. Hur skulle små flickors värderingar påverkas? Vilka kroppsliga ideal serverades via marknadskrafterna?

Jag trodde att du inte påverkat mig alls under min uppväxt men det räcker att läsa mina två senaste inlägg på bloggen för att inse att faktum troligtvis är det helt motsatta!

I am the one!

Jag hade egentligen inte tänkt skriva en enda rad om att jag gått ner 36 kilo. Inte heller att jag ibland tycker att jag djäkligt duktig. Ville dessutom inte berätta för någon att jag är stolt över min prestation. Min blogg skulle vara befriad från bantarbabbel men idag, den 1 mars, är det faktiskt sex månader sedan jag nådde mitt mål och det är jag så VANSINNIGT GLAD för. Jag vågar till och med sätta en peng på mig själv att jag har fixat det nu!

Today I celebrate myself!