Put your hands up for Detroit!?

Jag är förändringsbenägen! Jag gillar nya saker! Jag är nyfiken i en strut! Eller? Finns det en limit? Jag har precis blivit påmind om mina begränsningar efter en tvåtimmars lektion i samtida musik. I lektionen ingick provlyssning, geografisk tillhörighet samt vilket rörelsemönster kroppen bör följa. Jag passar här på att tacka min ortoped som så förtjänstfullt renoverat min höftled. En förutsättning dessa studiers fördjupningskurs.

Efter lektion 1 har jag nu en lista på mina favoriter i fallande skala med min läromästares vägledande kommentarer:

1 Progressive house - "Melodiöst, massivt, ungefär 123-128 bpm"

2 Mainstream house - "Har högst vevpotential"

3 Big beat - "I princip utdöd musik à la Fatboy Slim"

(sen börjar det bli svårt..)

4 Trance - "Smörigt, syntigt och med fördel holländskt"

(musiken i listan ovan är helt ok för mina trötta öron men nedan kommer möget)

5 Minimal techno - "Avskalat, mörkt... gärna tyskt."

6 Modern techno - "irländskt, engelskt eller framförallt tyskt"

7 Slovensk techno - "bara köttar på i 130-140 bpm"

8 Indie dance - "handlar mest om syntmissbruk"

DJ -proffsets tips inför sommaren:

"Denhär kommer att spelas överallt i sommar."

Undrar var jag ska ta vägen i sommar då? Jag är livrädd för att hamna bredvid en avskalad, irländsk syntmissbrukare som bara köttar på stranden. Nej, jag stoppar huvudet i sanden och pluggar in min Ipod med lite skönt 80-tal.